Sammanfattning: I denna artikel kommer vi att diskutera de åtta vanligaste typerna av guldmalm och deras egenskaper, samt metoderna för att bearbeta dem.

Guldmalm är en typ av malm som innehåller guldmineralisering i sin sammansättning. Det är en värdefull och eftertraktad metall på grund av sin sällsynthet och skönhet, såväl som sina industriella och ekonomiska tillämpningar. Guldhalten i malm varierar kraftigt, från några gram till flera uns per ton. Olika typer av guldmalm har olika fysiska och kemiska egenskaper, vilket påverkar gruvdrift, bearbetnings- och raffineringsmetoder som används för att utvinna guldet.

I denna artikel kommer vi att diskutera de åtta vanligaste typerna av guldmalm och deras egenskaper, samt metoderna för att bearbeta dem.

gold ore

7 typer av guldmalm

1. Fritt malande guldmalm

Fritt malande guldmalm är den vanligaste typen av guldmalm, som ofta finns i dagbrott. Den kännetecknas av närvaron av synliga guldpartiklar som lätt frigörs från den omgivande berggrunden genom krossning och malning. Guldpartiklarna är vanligtvis små, med storlekar som varierar från några mikrometer till några millimeter.

Bearbetningen av fritt malmigt guldmalm innebär att malmen krossas till ett fint pulver, som sedan blandas med vatten för att bilda en slurrykonsistens. Slurryn passerar sedan över en serie gravitationsseparationanordningar, såsom rännor, jiggar eller skakbord, som koncentrerar guldpartiklarna genom att utnyttja deras olika densiteter. Den resulterande koncentratet smälts sedan för att producera guldbar.

2. Järnoxid-koppar-guldmalm

Järnoxid-koppar-guldmalm är en typ av malm som ofta är associerad med storskaliga, lågvärdiga avlagringar. Den kännetecknas av förekomsten av järnoxidmineraler, såsom magnetit eller hematit, samt koppar- och guldmineraler. Den återfinns ofta i järnoxid-koppar-guld (IOCG) avlagringar, som är associerade med intrusiva bergarter.

Bearbetningen av järnoxid-koppar-guldmalm involverar krossning av malmen till ett fint pulver, som sedan blandas med vatten för att bilda en slurry. Slurryn utsätts sedan för magnetisk separation, vilket skiljer järnoxidmineralerna från koppar- och guldmineralerna. Den resulterande koncentratet utsätts sedan för flottation, vilket separerar koppar- och guldmineralerna från de andra mineralerna i malmen. Den resulterande koncentratet smälts sedan för att producera koppar- och guldbullion.

3. Refraktär guldmalm

Refraktär guldmalm är en typ av malm som innehåller guld som är svårt att utvinna med konventionella metoder. Den är ofta associerad med sulfidmineraler, såsom pyrit, arsenopyrit eller stibnit, som kan kapsla in guldpartiklarna och förhindra att de frigörs av konventionella krossnings- och slipmetoder.

Bearbetningen av refraktär guldmalm involverar en kombination av fysiska och kemiska metoder. Först utsätts malmen för förbehandling, vilket involverar rostning, tryckoxidation eller bio-oxidation för att bryta ner sulfidmineralerna och frigöra guldpartiklarna. Den resulterande malmen utsätts sedan för konventionell cyanidläckning eller alternativa metoder, såsom tiiosulfatläckning, vilket kan lösa upp guldpartiklarna och göra dem tillgängliga för återvinning.

4. Kolhaltig guldmalm

Kolhaltig guldmalm är en typ av malm som innehåller organiskt kol, såsom grafit eller bituminösa material, som kan adsorbera guldpartiklar och göra dem svåra att återvinna med konventionella metoder. Den är ofta associerad med sedimentära bergarter eller kolådror.

Bearbetningen av kolhaltig guldmalm involverar förbehandling för att avlägsna det organiska kolet genom rostning eller autoklavering, följt av cyanidläckning för att lösa upp guldpartiklarna. Alternativt kan alternativa utvinningsmedel, såsom tiiosulfat, jod eller brom, användas för att lösa upp guldpartiklarna.

5. Orogen guldmalm

Orogen guldmalm är en typ av guldmalm som bildas genom deformation och metamorfos av redan existerande bergarter, såsom sedimentära bergarter eller vulkaniska bergarter. Den är ofta associerad med kvartsådror eller skjuvområden.

Bearbetningen av orogen guldmalm involverar krossning av malmen till ett fint pulver, som sedan blandas med vatten för att bilda en slurry. Slurryn passerar sedan över en serie tyngdseparationsanordningar, såsom sluicer, jiggar eller skakbord, som koncentrerar guldpartiklarna genom att utnyttja deras olika densiteter. Den resulterande koncentratet smälts sedan för att producera guldbullion.

6. Epithermal guldmalm

Epithermal guldmalm är en typ av guldmalm som bildas nära jordens yta genom het vätskas påverkan. Den är ofta associerad med vulkaniska bergarter eller geotermiska system.

Bearbetningen av epithermal guldmalm innebär att malmen krossas till ett fint pulver, som sedan blandas med vatten för att bilda en slurrykonsistens. Slurryn utsätts sedan för gravitationsseparation eller flottation för att koncentrera guldpartiklarna. Den resulterande koncentratet smälts sedan för att producera guldklumpar.

7. Porfyrguld-kopparmalm

Porfyrguld-kopparmalm är en typ av malm som ofta är förknippad med storskaliga, låggrada fyndigheter. Den kännetecknas av förekomsten av kopparmineraler, såsom kalcopyrit, bornit eller kalkoparit, samt guldmineraler, såsom pyrit eller native gold. Den finns ofta i porfyrkopparfyndigheter, som är förknippade med intrusiva bergarter.

Bearbetningen av porfyrguld-kopparmalm innebär att malmen krossas till ett fint pulver, som sedan blandas med vatten för att bilda en slurrykonsistens. Slurryn utsätts sedan för skummande flottation, vilket separerar koppar- och guldmineraler från de andra mineralerna i malmen. Den resulterande koncentratet smälts sedan för att producera koppar- och guldklumpar.

8 Guldutvinningsmetoder du behöver känna till

Utvinningsmetoderna för gullmalmer beror på typ av malm, dess grad och andra faktorer som förekomsten av andra mineraler och föroreningar. Här är några av de vanligaste utvinningsmetoderna som används för gullmalmer:

1. Gravitationsseparation

Denna metod används för fritt malande guldmalmer och innebär att man använder gravitation för att separera guld från andra mineraler. Malmen krossas och passerar sedan över en serie ribbor, som fångar guldpartiklarna medan de andra mineralerna kan passera.

2. Cyanidleaching

Denna metod används för guldmalmer som är lämpliga för cyanidleaching, såsom fritt malande och vissa refraktära malmer. Malmen krossas och blandas sedan med en cyanidlösning, som löser upp guldet. Guldet återvinns sedan från lösningen genom adsorption på aktivt kol eller genom fällning med zinkdamm.

3. Amalgamering

Denna metod används för fritt malande guldmalmer och innebär att man blandar den krossade malmen med kvicksilver för att bilda ett amalgam. Guldet återvinns sedan genom att värma amalgamet för att förånga kvicksilver.

4. Flottation

Denna metod används för sulfidemalmer, såsom porfyrguld-koppar och järnoxid-koppar-guldmalmer. Malmen krossas och malas sedan till ett fint pulver, som sedan blandas med vatten och skummande medel. Luft bubblar genom blandningen, vilket får sulfidemineralerna att flyta till ytan, där de kan samlas in och separeras från de andra mineralerna.

5. Röstning

Denna metod används för refraktära guldmalmer och innebär att man värmer malmen till höga temperaturer för att oxid förekommande sulfidemineraler och frigöra guld. Den resulterande kalcinen utsätts sedan för cyanidleaching för att utvinna guldet.

6. Tryckoxidation

Denna metod används för refraktära guldmalmer och innebär att man utsätter malmen för högt tryck och temperaturer i närvaro av syre och svavelsyra. Denna process oxiderar sulfidemineralerna och gör guld lämpligt för cyanidleaching.

7. Bioleaching

Denna metod används för svårlösliga guldmalmer och involverar användning av mikroorganismer för att oxidera sulfidmineralerna och frigöra guldet. Mikroorganismerna odlas i tankar som innehåller malmen och en näringslösning, och den resulterande lösningen utsätts sedan för cyanidutlakning för att extrahera guldet.

8. Kol-i-slam (CIP)

Denna metod används för Carlin-typ guldmalmer och involverar att blanda den krossade malmen med en cyanidlösning och aktivt kol. Guldet adsorberas sedan på det aktiva kolet, som separeras från malmen och utsätts för elution för att återvinna guldet.

Sammanfattningsvis kräver guldextraktion från olika typer av guldmalmer olika metoder på grund av deras varierande mineralogi och halt. Att förstå egenskaperna hos olika typer av guldmalmer och deras bearbetningsmetoder är viktigt för gruvindustrin. Genom att använda lämpliga bearbetningsmetoder kan gruvarbetare effektivt och hållbart extrahera guld, samtidigt som de minimerar miljöpåverkan och säkerställer arbetares säkerhet.